Tomheten ekar i mej

Jag har försökt komma på något vettigt att blogga om idag men det har inte gått. Det känns som att jag är ihålig, helt tom. Det finns inget i mej mer än tomhet. Och något som gör ont på ett konstigt vis. Jag vet inte, men imon får jag äntligen släppa allt och vara hos dej. Med dej kan jag vara bara mej, med dej behöver jag inte låtsats. Med dej delar jag glädje och skratt men också mina tårar och dom stunder när livet är jobbigt. Jag kommer ihåg vad du skrev till mej den där hemska kvällen, 19 augusti. "Finns inget att säga, alltid vänner. Bästa vänner." Blir fortfarande lika ledsen när jag tänker på det, men nu ska jag vara glad och positiv. Imon den här tiden är du hos mej ju!!!!!! :) <3 <3 <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0